Tillbaka till den rånade giganten

"Tillbaka"?
- Jo hela min barndom och uppväxt präglades ju faktiskt av Ungdomens Röda Kors!
Vi, jag och kompisarna, var på diverse roliga läger somrarna igenom. Vi hade kurser och föreningsaktiviter om första hjälpen och internationellt engagemang och med diverse utåtriktade sociala aktiviteter varje torsdagskväll under femton års tid. Lek och allvar i samma andetag; studiecirklar och myskvällar, ragga killar och gå på argumentationsanalys, knyta makraméband och batik och samla in pengar utanför vallokaler, hålla första hjälpenkurser och ordna fester...
Högt och lågt,lättsamt och tungt. Alltid berikande! Och allteftersom började man förstå att bakom denna lustfyllda och åldersanpassade programverksamhet fanns en världsomspännande vuxenorgansiation med stor tyngd.

"Giganten"?
Jo, bland humanitära organisationer är Röda Korset unikt i både en global jämförelse såväl som i en svensk kontext. I storlek, i ålder, i seriositet, bredd och effektivitet. Ännu. Först, äldst, störst och bäst på humanitet och hjälparbete i hela världen.

Ingen annan organistion har, vad jag känner till, heller lyckats bevara sina grundvärderingar så intakta och så väl kommunicerade inåt och utåt som Röda Korset gjort. Många, många människor har nu i generationer kläm på att RK står för Humanitet, Enhet, Universalitet, Opartiskhet, Neutralitet, Självständighet och Frivillighet ända sedan åren efter slaget vid Solferino 1859. Då fick schweizaren Henry Dunant den briljanta idén om en permanent freds- och hjälporganisation. Han ville få med sig fler på att lindra och förhindra lidande och hedra människovärdet - oavsett vilken människa man är: soldat eller svart, rik eller kvinna, ansvarstagande eller katolik, skyldig eller vänsterhänt - ALLA har samma grundläggande värde som människa på jorden.

Denna uttalat egalitära värdering var lätt revolutionerande på den tiden, men tog skruv tack vare skicklig inplanering i rätt kretsar.
Alla människors lika värde var den living idea, som jag minns att ett tungt internationellt RK-seminiarium hette, som jag deltog i någon gång 1973.
Konsten att hålla viktiga och bärande idéer vid liv - det har Röda Korset klarat!

- "Rånad"?
Därför har Röda Korset också alltid varit en moraliskt rik organisation, vars rykte och åtnjutande av allmänt förtroende varit osedvanligt högt osedvanligt länge och hos osedvanligt många. Röda Korset är fint, röda korsare vill väl och Röda Korset gör faktiskt skillnad.
Det var till dem jag själv självklart satte in min gåvopeng när Haiti drabbades så grymt förra året, precis som så många andra gjorde. RK fick det högsta insamlingsresultatet för denna hjälpinsats - TROTS att organisationen året innan blev rånad på en så stor portion av sitt förtroendekapital....

För det var vad som hände. Man blev både berövad sju miljoner kronor i reda pengar och framför allt ovärderligt mycket i förlorat förtroendekapital.
Av en skruk. En förslagen och korrupt tillits-rånare.
Det handlade inte om en korrupt kultur eller att något myglande "satt i väggarna", så som det t ex gjorde i vissa kommunala förvaltningar på västkusten. Det handlade inte om skeva strukturer eller felriktade budgetposter.

Det var ett ruttet äpple som utifrån sett svärtade ner hela korgen. En bättre bild är att Röda Korset 2010 egentligen var en rånad butik där all skuld rätteligen borde hamna hos förövaren, inte hos offret.

Förhoppningsvis visar domstolsutslaget nu att RK är ett offer i detta, inte en skurk.

Det har varit och är en tuff uppgift att åter leda i bevis att RK verkligen ännu är att lita på. Några justeringar har gjorts i vissa rutiner, men framför allt infördes en ökad intern vaksamhet. 40 000 medlemmar valde tyvärr besvikna att gå tack vare den guldfebersmittades fiffel, men 11 000 kom faktiskt ändå strax tillbaka!

I den här ganska sargade gigantens famn sitter jag nu på betald arbetstid och skriver detta blogginlägg. Min privata blogg som jag missköter så, och bara luftar när det inre behovet av att kommunicera med omvärlden blir för stort. För det känns stort att vara tillbaka, stort att få jobba här och STORT det jag fått förtroendet att jobba för:

Under två och ett halvt år skall jag nämligen försöka få uppmärksamhet för svenska torstyrskadades situation och vårdbehov, för ökad finansiering av rehanbiliteringen och för allmän kunskapshöjning om denna förvånansvärt okända sak. Så okänd i vårt land att vi inte ens har ett legalistiskt regelverk mot tortyr....Mer - till och mer MYCKET mer - om detta framöver!