Follow by Email

lördag 8 maj 2010

Tank dig

att du som kvinnlig kandidat till den SVENSKA Riksdagen:

- maste skaffa 1000 namnunderskrifter for att alls fa stalla upp
- att alla pengar som finns for valet delas ut pa fiffelvis till de karlar som
tillhor din etniska grupp (vad nu det skulle vara i Sverige: kanske "Dalmasar",
eller "08-or" eller "blattar"?)
- att ingen i din familj eller slakt stoder dig eller annu mindre tanker rosta pa dig
- att din eventuella religiosa ledare varnar folk att de kommer till helvetet om de
rostar pa dig som ar kvinna
- att det svenska statsministern inte minns (eller ens alls vet) att det finns en
nationell handlingsplan for att sakra en 30%ig kvinnorepresentation pa alla hogre
nivaer
- att du inte kan resa ut till manga valdistrikt alls, for att skurkar hotar dig
till livet
- att du saknar det mesta i penning- och materielvag for att affischera, tala om
att du finns, trycka program, maila, telefonera resa eller o h t gora det minsta
lilla kampanjande.

Och skulle du sedan mot formodan komma in i Riksdagen pa den 28%kvot som finns for kvinnor, kan du:

- aldrig rakna med nagon minsterpost om du inte ar gift med en informell eller
formell hog makthavare eller Hells Angel, for dar finns ingen kvoteringsregel
- att du inne i kammaren ofta far din mikrofon avstangd av talmannen om du ar for
frank med obehagliga krav eller fakta
- bara far tala tva minuter at gangen, medan MC-gangsters (som ocksa ar ledamoter)
far tjugo minuter pa sig per inlagg, och fast Talmannen sjalv anvander hela 60%
av all total talartid for egen del
- bli avstangd fran hela riksdagsarbetet om du anvander mindre lampliga ord om andra
ledamoter, nagot som aldrig drabbat en man
- trots att du sjalv regelmassigt mots av sadana fula ord
och ofta far utsta andra grova trakasserier och krankningar bara for att du ar
kvinna.

Tja - mina reflexioner idag, efter att ha samtalat i tva och en halv timme med tva kvinnliga AFGHANSKA parlamentariker om deras villor pa vag in i ny valrorelse, var inte sa upplyftande. TANK OM det hade sett ut sa dar hemma i den valrorelse som startar nu. Da kunde jag lika val lagga ner hela projektet.

Lat alla dessa bekymrade givarlander, som sager sig vilja Afghanistans basta, styra om sina militara resurser till internationella demokratimedel och projekt till stod for dessa tappra kvinns.I varje tjusig deklaration och konvention star ju att lasa att nagot av det mest vitala for ett demokratiskt nationsbygge ar fullodig kvinnorepresentation. Eller hur!?!!

De behover slutligen ocksa ett solidariskt, kraftfullt, kollegialt, internationellt natverkande fran andra kvinnliga parlamenatiker. Den saken tar jag tar itu med den 20 september.

2 kommentarer:

  1. nu är du min favorit! ännu en bra text! Jag är verkligen imponerad! Jag kommer tillbaka!
    /Tova

    SvaraRadera
  2. Bra! Ibland behöver man få perspektiv för att inse vilken plattform som ändå finns i Sverige. Även om vi har massor kvar att göra så är det viktigt att vara solidariska mot våra vänner i Afganistan och i många många andra länder.

    SvaraRadera