Follow by Email

fredag 7 maj 2010

Gronska och sakerhet

ar vad Kabul handlar om. (Men overse med mitt tangentbord som saknar prickar och ringar...)

Anlande igar morse till ett GRONT blomstrande och frodigt Kabul. Sist jag var har var det trist november som bara gav ett gratt, ofruktbart och torrt intryck.
Nu prunkar tradgardar med rosor och blommande buskar och massor av faglar hojtar och drillar.

-Kan man vaga hoppas pa samma ljusa var ocksa for landets "sakerhet"? detta missbrukade ord.

Var egen genomgang av personlig security for vistelsen tog igar en hel timme:
Formanades att inte alls ga ut ensam utan vakt eller forsoka nagra langpromenader i omgivningarna, forevisades skyddsrumet med brackjarn, eldslackare och extra tjocka vaggar, larde mig att centralaste delarna ar OK - men inte Jalalbad road eller Bagrami, osv osv.

Svenska Afghanistankommittens policy ar att inte ha nagra egna vapen alls och att uttrycklingen vagra alla bevapnade stryrkor av alla sorter att vistas i projekt, sjukhus, skolor och andra verksamheter. Det har hittills varit en framgansrik strategi som -peppar peppar- skonat oss i SAK fran varre skador.

Gardagens stora event var annars en diskussionslunch med ett antal foretradare for civlisamhallet. Vi talade mycket om den stora nationella "peace jirgan" som snart skall hallas i landet.
Dar kommer max 100 stycken av de 1300 delegaterna att vara kvinnor. Bland alla de grupper som skall vara representerade(guvernorer, NGOs, parlamentsledamoter, handikappade, flyktingar, stam-aldste, nomader m fl ) finns en liten sarintresse-kvot for blott 30 stycken "val sedda kvinnor". Nagra kommer forstas aven att slinka med in pa andra kvoter. Men fundamentalistiskt religiosa, som talibaner, kan inte befinna sig i samma rum sm kvinnor, langt mindre tala med dem, sa hur det rent praktiskt skall funka att kunna lyssna till och samtala med alla under denna jatteradslag visste man inte riktigt.

Och hur vantar sig egentligen regeringen, som bjudier in till detta, att skapa verklig sakerhet och fred utan att halva befolkningen nastan alls finns med?
Har ingen styrande hort talas om resolution 1325 fran FNs Sakerhetsrad?
Om "manliga" valdsamma satt att forhalla sig skapat denna extremt farliga sakerhetssituation - behovs da inte ett helt annat angreppssatt, kanske ett "kvinnligt"? , for att losa upp problemet?
Det galler sa klart aven for det sk internationella samfundets sammansattning: forra givarkonferensen i London uppvisade ett 70-tal gratt kostymkladda statsoverhuvuden pa bild over de som skall "hjalpa" Afghanistan. Bara en enda kvinnlig fargklick fanns i hornet pa bilden - det var Hillary Clinton.

De 5 civilsamhallets organisationer som jag motte igar betonade att bade etnicitet och Islam har missbrukats, som verktyg i det har landet for att forfolja kvinnor och for att starka makten for maktens egen skull. "Traditionella goda varden av deltagande och gott ledarskap har eroderats av i tur och ordning mujahedin, kommunisterna och nu externa krafter som manipulerar folk." De lat samtidigt bade hoppfulla och misstrogna om framtiden; bade mycket maktmissbruk men ocksa manga kloka civila krafter finns med i bilden.

Min egen refelxion ar att Afghanisatn inte kan ga framat varken genom tillbakagang i tiden till patriarkala varden, eller med hoga murar mot omvarldens inflytande. Landet maste vara en oppnad del av varlden samtidigt som man aterfinner, havdar och bevara sina goda traditioner och rotter. Men inse att vapens makt och kvinnofientlighet ar missbruk av religion och varden, inte karn-varden! Man maste helt enkelt skilja pa nar det ar makt for MAKT som verkar, eller nar det ar krafter som vill fa manniskor och natur att gronska.

Efter varje vinter kommer uppenbarligen alltid en var: 2011 skall manga av de utlandska trupperna vara ute ur landet; - blir det en ny fortryckande var for talibanerna eller blir det det akta demokratiska civilsamhallets gronska som skall sla ut med plats for bade kvinnor och man?

2 kommentarer:

  1. detta var den första text från Afghanistan som jag känner med, som jag kan förstå. Det väcks bilder i huvudet på hur det skulle vara om FN skulle säga till ett land som inte klarar av att skapa fred, att "neej nu får ni avsätta de som misslyckats och välja folk från den andra halvan av befolkningen som inte tagit till vapen. Nu blir det val med bara kvinnor." alltså som bilder i huvudet är det spännande även om det inte är realistiskt. Funderingar runt makt och vad iallsindar man ska ha makten till är alltid spännande. "få människor och natur att grönska" är vackert!
    /Tova Lidbeck

    SvaraRadera
  2. TACK for uppmuntrande respons!!

    /Lotta

    SvaraRadera