Sol vind och vatten!

...ar det basta som finns. Gratis och overallt och fritt for oss att utnyttja.
- Saa varfor brummar daa saa maanga fula och bullrande dieselgeneratorer overallt? undrade folket fraan Somaliands "riksdags"-personal paa dagens klimat- och gendertraning.
Maanga andra funderingar om smarta klimatlosningar dok upp hos de 32 deltagarna;
Man menar t ex att det ar de stora internationella bolagen som bor forse landet med den nya storskaliga tekniken, typ solceller, med internationella pengar som hjalp. Och att det ar hjalporganisationer som kan komma med nya id`eer men att det ar den egna regeringen som skall se till att klimatarbetet blir nationell topp-angelagenhet.

Sjalva lovade de bidra med minst en sak var, och maanga tyckte mycket om iden att plantera fyra trad for varje trad man tar ner. De hade en stor sorg over insikten att Somaliland var skogsklatt for langesedan och att Hargeissa hette "Skuggornas stad" bara for femtio aar sedan innan traden hoggs ner....

De flesta av kvinnorna lovade att gaa hem och mobilisera sina familjer for att anvanda mindre energi och el. De sa som vanligt inte saa mycket i storgrupp, men i tvaa grupparbeten var det kvinnliga rapportorer. De hade t o m faat gehor for att kvotering kunde vara en bra sak i parlamentet framover!

En kvinna kom med den avancerade och smarta forslaget att parlamentet skulle beskatta CO2-utslapp!
Dessutom kunde kvinnorna leda i bevis att de totalt tre (3!) kvinnliga parlamenatrikerna paa deras jobb -av 164 ledamoter- faktiskt INTE blev respekterade. De faar tvartom hora att de skall "gaa hem och laga mat" och deras inlagg lyssnar man inte paa. (Jamfor tidigare tomelottarapporter har fraan Afghanistan!)

Men idag blev kvinnorna lyssnade paa och snart skall jag ha alla sex har paa middag paa mitt hotell. Aven om maanga verkar sitta ganska fast i hur det AR och har litet svaart att tro paa vad som skulle kunna BLI i en framtid, kanns det att losningar finns och definitivt att VILJA att heja klimatforstoringen finns!

Smarta satt att forsorja sig paa behover ocksaa introduceras i det har landet, som inte bygger paa diesel eller paa utlandska pengar. De sanslosa lump-skjul som folk bor i strax utanfor centrum, holl inte emot eftermiddagens skyfall for fem ore. Getter och smaabarn kryllade dyblota ut over de fortorkade och skrapiga kullarna ovanfor stan. Dar lever familjerna konstigt nog i en penning -ekonomi. Bara getterna ar litet av sjalvforsorjning, annars KOPER de nastan all sin mat nere i stan! Samt BETALAR for sitt dagliga vatten.

-Paa vilka inkomster daa? undrar man. Inga jobb finns, inget tiggeri finns, ingen kriminalitet finns. Alla karlar tuggar kat hela eftermiddagrna och valdigt litet hander.

Men en fiffig amerikan har arbetat fram ett smart smaaskaligt odlingssystem dar man tar tillvara regnavatten i en damm, foder upp fiskar som godslar vattnet, som sen leds till tradgaardsland med gronsaker. Att faa det hela att gaa runt saa ger nu produktion av gronskaer till lokal avsalu for hela sju peroner pa en liten yta.

Han skall nu faa detta kooperativ att starta for fler. Jag saag for min inre syn hur det om fem aar dessa de uselt fattigaste utanfor Hargeissa kunde aaterfaa vardighet och egen forsorjning. Med litet smart vattenbruk, litet egna fron och ett kooperativ.
Saa losningar finns!