Follow by Email

tisdag 4 maj 2010

Att psykologisera politiken

blev jag ofta avrådd att göra i mitt tidigare liv som heltidspolitiker.
Undrar just om jag skulle klara det bättre nu...

Jag vet att ganska många läser min blogg och att den är bland de 25% mest inflytelserika i landet (enligt BLOGGER), även om just kommentarerna mestadels är få. Men de som nappat på att svara på min blogg är nästan enbart sverigedemokrat-afilierade! De vill hacka på det jag anser om invandring. De dammsuger nätet dagligen och hittar förhoppningsvis även detta inlägg!

Men hur är dessa vänner då funtade?
Varför landar man i de ställningstaganden som Sverigedemokraterna gör, som så många av oss andra inte kan förstå oss på?

Jo, litet psykologi måste allt till.

Vår hemmatidning har en reportageserie om detta parti som rullar just nu.
Ur den tillsammans med mina egna iakttagelser träder det fram en bild av rädda personer.
"Det var bättre förr", "Ordning och trygghet", "Mindre brott" (fast deras kandidater och medlemmar toppade visst själva brottsregistret, vill jag minnas?)
Och så finns en underton av barnslig avundsjuka:
"Jag vill också ha!" "De ser inte mig, bara blattarnas behov" , andas det mellan raderna.

Trång värld, trånga vyer, litet kunskap. Mycket rädsla.

Ett toppnamn undrade varför man som muslim söker asyl här; "där det är så ont om moskéer".

Det har uppenbarligen inte slagit honom att det kan bero på att man har starka skäl, tvingande omständigheter eller situationer på liv och död hemma - som gör att man bara FLYR. Kanske vart som helst.

Inte bekvämt sitter och kollar var det finns mest moskéer eller bidrag att söka, för det kom såklart också upp.

För mig får man ha åsikter och man får ta miste. Man får även vara rädd.

Men bildar man ett parti och ställer upp i val - måste man dock läsa på en liten bit mer om hur det står till i omvärlden.
Inte räddhågat bara drömma sig bakåt till ett idylliserat svenskt 70-tal (som en medlem hänvisade till i förra veckans reportage), eller gräva ner sig i sin lilla egna ankdamm och sörja den trygghet som verkar sopats bort i en globaliserad värld.

Kom med och bygg det generösa, trygga, samarbetande lokalsamhället istället!
Där vi verkligen har hand om varandra från det barnen är små och från den dag man flyttar in. Där vi utgår ifrån att tillit skall råda mellan oss och förmågan att se människan i den andra. Se alla som resurser och som fyllda av möjligheter. Även dig själv! Ja, till och med se att alla är en del av dig själv.

Om vi alla var mer toleranta,ärliga och förlåtande, så skulle vi ju slippa poliser, övervakning, larm, otrygghet och misstänksamhet.

Men det kräver som sagt litet mer av omvärldskunskap, mindre av rädslostyrning av psyket och framförallt - frihet från etno-, ras- och främlingsglasögon.

Sämst mår jag nog av hur sverigedemokrater bekänner sig till kyrkliga värden och samtidigt har problem med just olika religioner. Jesus främsta budskap var ju kärleksbudet: "Älska din nästa såsom dig själv".
Kanske måste de även läsa på litet om det där med kristendom....



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar