Den trista sanningen varför vi inte fick valobservatörsstatus i Irak...

Irakiska valkommissionen straffar kritiska röster och vägrar en svensk grupp valobservatörsstatus.

Vi är några få svenska medborgare som har velat komma till Irak för att observera valet åt en svensk NGO-organisation som Green Forum Foundation. Med anledning av detta vände vi oss till den irakiska Valkommissionen, den kommission som säger sig ha dörrarna öppna för alla internationella delegationer som önskar observera valet, för att ansöka om att bli valobservatörer.
Det som vi fick uppleva i våra kontakter med Valkommissionen är motsatsen till öppenhet. Vi fick notera hur Valkommissionen gång efter annan förhalade vårt ärende och hur somliga inom Valkommissionen tycks ha lagt rättsäkerheten åt sidan för att istället straffa oss bara för att en av oss under förra valet i irakiska Kurdistan (25 juli 2009) skrev en rapport där även kritik återfanns.
Här nedan kommer en beskrivning av alla våra kontakter med Valkommissionen från början till slut. Ni kommer att notera snart hur godtyckligt man arbetar och vilka straffbegär som döljer sig bakom somligas agerande inom den irakiska Valkommissionen.
• Den 8 februari 2010 ringde vi från Sverige till Valkommissionens kontor i Erbil och frågade vad som behövs för att kunna bli godkända som internationella valobservatörer. Vi fick svaret att det räcker med ett intyg från en ideell svensk organisation som intygar att vi är deras representanter för att bevaka valet. Inget annat behövs betonade Valkommissionens kontor i Erbil.
• Den 9 februari mailade vi ett intyg från den svenska organisationen (Green Forum Foundation) som vi ska representera, till Valkommissionen i Erbil. Vi ställde även nu frågan om detta intyg räcker.
• Efter fem dagars väntan fick vi den 14 februari ett mailsvar från Valkommissionen i Erbil (från en som heter Zana) att det inte räcker med det inlämnade intyget utan att det behövs även ett intyg från en svensk myndighet som kan intyga att den nämnda organisationen är registrerad i Sverige som ideell fri organisation. Redan här började vi undra vad detta är. Valkommissionen sade inget om något sådant vid vår första kontakt med myndigheten den 8 februari. Hur som helst skaffade vi det begärda intyget.

• Den 15 februari mailade vi det begärda intyget från en svensk myndighet (Länsstyrelsen i Stockholm) till Valkommissionen i Erbil. Någon timme därefter ringde vi till Valkommissionen i Erbil och berättade att vi har mailat det begärda intyget. Vi fick till svars muntligt att rent ”principiellt” så är det okej för oss att komma till Irak som valobservatörer, men att det skriftliga svaret på godkännande av oss som valobservatörer kan dröja någon dag till. Vi svarade att vi inte vill komma till Irak innan vi har något skriftligt svar eller via mail på godkännandet.
• Den 18 februari ringde vi till Valkommissionen i Erbil igen för att få veta varför det skriftliga godkännandet har dröjt. Nu fick vi ett nytt svepskäl; vi fick till svars att Valkommissionens kontor i Erbil ger observatörsstatus bara till FN-organ, olika konsulat och mycket kända världsorganisationer. Med anledning av detta skulle Valkommissionen i Erbil skicka våra papper till Bagdad för godkännande därifrån. Det sades muntligen till oss, men ett mail med samma innehåll fick vi från Valkommissionen i Erbil (från Zana) den 21 februari. Vi tyckte att detta budskap var märkligt. Varför sa man inget om det från början eller när man skrev till oss den 13 februari? Hur som helst accepterade vi svaret, och gick vidare. (Observera att det har visat sig idag 1 mars 2010 att skälet som Valkommissionens kontor i Erbil uppgav inte var annat än ett svepskäl; ty en för oss bekant person från Sverige fick idag 1 mars 2010 tillstånd som internationell valobservatör av samma kontor trots att han inte representerar FN-organ, något konsulat eller någon känd världsorganisation, tvärtom han representerar en liten lokal förening i en stad i norra Sverige)
• Den 20 februari ringde vi till Valkommissionen i Bagdad och talade med en ansvarig tjänsteman som heter Seid. Han hänvisade oss till en dam, som heter Gulshan och som enligt honom har hand om dessa frågor. Vi ringde samma dag till Gulshan och förklarade för henne att vi väntar på vårt tillstånd som valobservatörer. Hon bad oss återkomma dagen därpå efter klockan 10. Dessutom sa hon, att det är enkelt att göra ärendet klart och att det kommer att ta ca 20 minuters att få det klart i Bagdad.
• De 21 februari mailade vi våra intyg för säkerhetsskull ytterligare en gång till Valkommissionen, denna gång till Gulshan i Bagdad. Drygt en timme senare, vid 11-tiden, ringde vi till henne. Hon svarade oss att ärendet är nu klart i Bagdad och att det är en högre tjänsteman i Erbil som har ärendet på sitt bord. Han ska heta Bawar, sa hon. Vi fick namnet och mobilnumret till Bawar i Erbil. Vi ringde samma dag till Bawar i Erbil. Han låtsades först att inte veta något om vårt ärende. När vi sedan förklarade för honom att vi har blivit hänvisade till honom av Gulshan vid Valkommissionen i Bagdad, så svarade han okej okej han vet. Vi frågade honom om ärendet är nu klart och om vi har fått observatörsstatus eller inte. Han svarade att han kommer att maila ett svar till oss inom 10 minuter. Än idag har vi inte fått något mail från honom.
• Den 22 februari mailade vi själva till Valkommissionen i Bagdad igen och bad om att få ett skriftligt snabbt svar på om vi kan bli godkända som valobservatörer eller inte.
• Den 23 februari fick vi ett mailsvar från Valkommissionen i Bagdad (från en som heter Mustafa) att Valkommissionen godkänner organisationer men inte Forum/Fonder. Vi tyckte att även detta var ett svepskäl och inget annat. För att förklara saken mailade vi tillbaka till Valkommissionen i Bagdad och skrev att Green Forum Foundation visst är en organisation, vilket redan stod på det tidigare inskickade intyget till Valkommissionen.
• Den 24 februari kontaktade vi Valkommissionen i Bagdad (Mustafa) per telefon. Nu fick vi beskedet att vi nu är godkända och att Valkommissionen i Bagdad kommer inom 10 minuter att maila godkännandet till Valkommissionen i Erbil för att de ska kunna utfärda valobservatörsleg åt oss. En stund senare samma dag kontaktade vi Valkommissionen i Erbil. Vi fick svaret av tjänstemannen i fråga (Hemen) att han är ute på lunch och att han har fått ett samtal från Valkommissionen i Bagdad om detta; men att han inte kan ge oss tillståndet förrän godkännandet från Valkommissionen i Bagdad kommer via mail. Vi godtog hans svar och bad om att återkomma till honom senare.
• Den 25 februari kontaktade vi igen tjänstemannen vid Valkommissionen i Erbil (Hemen) och frågade om han nu har fått godkännandet från Valkommissionen i Bagdad via mail. Vi fick svaret att ett godkännande visserligen har inkommit via mail men att ärendet ändå inte är klart eftersom han har fått dubbla budskap från Valkommissionen i Bagdad. Han sa att vi får vänta lite till. Vi tyckte att hans svar var kryptiskt och mycket märkligt. Vi fick dock lov att nöja oss med svaret.
Bara några minuter senare ringde vi till Valkommissionen i Bagdad och berättade att kontoret i Erbil vägrar ge oss tillståndet trots godkännandet med hänvisning till ”dubbla budskap”. Ansvarig tjänsteman vid Valkommissionen i Bagdad (Mustafa) var förvånad över detta och betonade att vår grupp redan har fått beslut att få observatörsstatus. Han förstod inte alls anledningen till förhalandet. Han lovade oss dock att ringa direkt till Valkommissionens kontor i Erbil, och bad oss kontakta kontoret i Erbil efter cirka en halv timme.
En stund senare ringde vi igen till Valkommissionens kontor i Erbil. Tjänstemannen i frågade (Hemen) berättade nu att han visserligen har fått ett skriftligt godkännande om att vi ska få observatörsstatus, men att en biträdande valofficer ringt från Valkommissionen i Bagdad och beordrat honom att han inte ska ge oss tillståndet. Vi kunde inte låta bli att skratta över detta Kafkaaktiga tillstånd. Ok ok, sa vi och avslutade samtalet.
Därefter ringde vi igen samma dag till Valkommissionen i Bagdad (Mustafa) och frågade vad detta betyder. Tjänstemannen Mustafa visade förvåning och bad om att vi ska återkomma till honom efter cirka en timme så att han under tiden kan tala med Rådet inom Valkommissionen i Bagdad. Två timmar senare ringde vi tillbaka till Valkommissionen i Bagdad till Mustafa och fick denna gång ett helt annat och absurt svar. Han svarade oss nu att vi nu har fått avslag. Vi undrade: hur kan det komma sig? Ni har redan utfärdat ett godkännande, svarade vi. Tjänstemannen Mustafa sa att han är en enkel tjänsteman och inte kan göra så mycket åt saken, men att den verkliga anledningen till hela detta förhalande och till avslaget är att en av oss (Jabar Amin) vid valet 25 juli 2009 * i irakiska Kurdistan var valobservatör för Miljöpartiet i Sverige och skrev en valrapport som orsakat turbulens.
• Vi bad då Valkomissionen i Bagdad (Musfata) om att få avslaget via mail för att vi ska kunna överklaga; men han svarade oss att han har fått svaret av sina chefer bara muntligt och att det i dagsläget inte finns något skriftligt avslagsbeslut. Om han kan få ta på ett skriftligt beslut så kommer han att maila det till oss, sa han.

* Den 25 juli 2009 var det parlaments- och regionpresidentval i irakiska Kurdistan. För att få observatörsstatus var Jabar Amin till Valkommissionens kontor i Erbil. Där ansökte han om att bli valobservatörer som representanter för Miljöpartiet. Han lämnade in ett intyg från Miljöpartiet om detta till Valkommissionen i Erbil. Därefter blev han godkänd som valobservatörer. I hans rapport som skrevs direkt efter valet fanns både beröm för och kritik av hur valet har skötts. De styrande partierna i irakiska Kurdistan var glada över berömmen men tyckte inte om kritiken; de var mycket besvärade över kritiken i rapport som tog upp bland annat val fuskfrågan.
Frågan är nu om inte dagens repression ska betraktas som straff för gårdagens valrapport?

Jabar Amin
Ersättare i Sverige riksdag