torsdag 22 november 2007

Säkerhet i och på väg till Wardak

Av logistiska skäl – vari security är inkluderat – kommer vi på fältbesök till blott två ställen på denna vår styrelsevecka: med flyg sydvöstvart till Jalalabad och nu västerut till Wardak. Till den senare var det OK att komma med bil, fast låsen skulle vara stängda även ininfrån. En timmes resa dit kantades av bl a en facinerande överfart vid en stor uttorkad flodbädd med sin nerrasade bro under reparation, vackra storaffischer med ANA =nationella armens glada och multi-etniska samhörighet, troligen manande till anslutning och support. Vägspärr, minröjning intill vägen, sanslöst överlastade bauta-lastbilar och såklart – en trafikstandard, körstil och hastighetsanpassning som inger mer akut oro än konflikten vi alltid anar mullrar i bakgrunden. För jo, - man hör överallt skottlossning och oidentifierat smällande litet nu och litet då . Tur att jag inte är ängsligt lagd.

Doktor Mayar är säker och saklig. Han orienterar oss om hur hela distriktets sjuk- och häldovård ser ut och vad man kan leverera. Man uppfyller alla krav för att vara ett s k Basic Package of Health Service som regeringens standard lyder, och som SAK kan tillhandahålla bl a här uppe.Vi får en lugn men gripande vandring genom distriktssjukhusets salar och avdelningar. Det är alltid knepigt att komma och betitta folk som är sjuka och mår dåligt, men extra känsligt blir det när vi är välkända ”donors” och så gärna vill kunna ta bilder. Med männen går det oftast bra, men sällan att fota en kvinna. Mannen med bråck som sitter redo på operationsbordet nekar oss inte, men mammorna med sina små lunginflammationsbebisar får mig att gråta. Dem frågar vi inte ens. (Vintertid är lunginflammationernas tid, sommaren är diareernas tid).

Trygga, goa barnmorskan Gertrud från Munkflohögen i Jämtland som arbetat över halva världen inklusive Södersjukhuset i Stockholm, går runt med oss och med överläkaren. Hon menar att det har varit en osannolik tid här, där ett sjukhus kunnat fungera med såpass gott reslutat UTAN RINNANDE VATTEN INOMHUS i tre år! Just denna dag, klockan 11, hade man blivit lovad att det till sist skulle kopplas på från den nyborrade 80metersbrunnen. Men tyvärr och igen: icke.
Hennes kamp under sin kontraktstid har till stor del gått ut på att t ex få till en tvättstuga, ett bandageringsrum, att autoklavsvagnen kopplas upp till vattentäckten, montering av ett handfat i varje rum (för nån gång kommer ju vattnet, väl), tvål på varje toa, toaletter som öht fungerar och mycket mer i den stilen. Hon menar att man verkligen får ta på sig att tjata åt alla håll om självklarheter och trivialiteter, även till SAKs tjänstemän. Hon hade verkligen mycket att jämföra med från 30år i många utvecklingsländers mödra- och barnhälsovård.

Smidigare hade det då varit för henne att bygga upp verksamheten runt barnmorskeskolan. Som utvecklingsbefrämjande faktor är barnmorskefunktionen en av de i särklass viktigaste. Doktor Mayar menade att om allt annat skulle dras in av hans verksamheter, skulle detta var hans viktigaste prioriering att behålla. Men det skall ske på ett integrerat sätt – även vaccination, näringsintag, hygien, HIV/AIDS ja, nästan allt annat i samhället bör fokuseras runt mamman och barnens tillkomst och första tid. Afghanistan toppar fortfarande världens mödradödlighetsliga (en kvinna per halvtimme dör väntandes eller födandes barn i detta land!!!)
Men den och barnadödligheten är stadigt på väg ner!

Vårt intryck var att skolan var välskött, funktionell och dessutom ytterst behövlig. Rekryteringen av dess unga pionjärer till och inlemmandet i sina byar efter tre terminer, har visat att de verkligen gör skillnad. Med riktig kompetens mot destruktiva föreställningar och traditioner.

Fyllda av hopp vände vi tillbaka från de vackra och dammiga bergen, på en bra väg, men tillsagda från Kabulkontoret att inte stanna bilen alls, pga ett förhöjt ”security”läge.

Konstigt begrepp det där med security. Säkerhet för vem? Mig som medelålders, övernärd och tryggad svensk på tillfälligt besök, eller för den lilla mamman med havandeskapsförgiftning som inte kunde komma in till sjukhuset i Maidan Shar i tid?

Resurser och behov ställs i varje ögonblick alltid mot andras resurser och behov. Det är just det som är poängen med ett riktat, genomtänkt och professionellt bistånd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar