fredag 3 september 2010

Maffiga Mona!

Nu måste det bli ett slut på Mosa Mona kampanjen!

Jag är definitivt inte sosse och jag har duktigt varit emot den olyckliga blockpolitik som Maudan återinförde i Sverige. Hon var nämligen den som gick över linjen från en "icke socialistisk", till uttalat "borgerlig" positionering och sen i rask takt öppnade för kärnkraft, gamla bilar och svek landsbygden. (GMO, konstgödsel, diesel, fossilgas och kärnkraft - var finns det gröna i denna Alliansens "gröna röst"??)
En medial Mosa Maudan-kampanj hade mer varit på sin plats, när man ser hur besvikna gamla (c) -medlemmar är under hennes ledning, och hur väljarna flytt från detta numera storstadskramade (fp)-light-töntiga fd folkrörelseparti. Men den kampanjen uteblir.

Visst; - Sossarnas självgodhet som största parti i generationer och som de statsbärande behövde få sig en törn. Litet ödmjukhet skadar aldrig. De var också på god väg att lära sig det, efter att ha förhandlat med oss och (v) i åtta år om statens budget.
Sen kom denna borgerliga katastrofregering med sin slakt på social trygghet, klimat och miljö. Då blev det skarpt läge och jag har, om än med en suck, slutit upp för den rödgröna val-konstellationen.

Mycket också för att jag tror på just Mona Sahlin och har så gjort från början. Jag gratulerade dem när hon valdes, för den viktiga förnyelse jag visste att hon skulle ge.
Hon är nämligen en PROGRESSIV sosse!
Hon har behållit glöd och patos genom alla sina år i politikens korridorer.
Hon har stått ut med smällar, järnnätter, utfrysning och mobbing förr. Liksom hyllanden och smörande.
Hon är verkligen erfaren och hon visste vad hon gav sig in på som partiledare och statsministerkandidat.
Hon ville förnya och ödmjuka sitt gamla grå parti - men på ett varsamt och lyssnande sätt. Hon ha gav sig runt överallt i sosseriet i ett par års tid och "lyssnade till rörelsen", istället för att som macho-kritikerna tjatade om: "sätta ner foten", genast "peka ut riktningen" eller inta andra klassiskt manliga hållningar som macho-ledare gjort i hundratals år.
Nej, hon lyssnade, tänkte och förde samman. Och hon insåg att någon egen majoritet skulle (s) inte komma att få mer.
Detta passade inte di gamle, som ännu lever kvar i ett patriarkaliskt industritänkande och i illusionen om ett förgånget Sverige.
Därför fortsatte hon också Perssons samarbete med oss och accepterade självklart de villkor som vi ställde; Att (MP) skulle vara riktiga regeringspartners och inte bara knähundar. Det har fört MP in i händelsernas och medias centrum och det har våra rör förvaltat väl i åtta år.
Och egentligen har Mona också förvaltat det:
Hon är nämligen extremt tydlig, klar och väl formulerad i sak. Svarar ackurat.
Hon tänker snabbt - men talar långsamt, enligt bästa politikerkoncept.
Hon kan förklara komplexa saker och är långt, långt ifrån så icke-intellektuell, som man kan förledas att tro om man själv inte lyssnar ordentligt. Något som t ex den icke-lyssnande företrädaren grovt missade, och dessutom hängde ut henne som dum.... Va'!
Hon kan verkligen politiken, demokratin och beslutsfattandet i vårt land och hon ser långt framåt.
Hennes tal i Almedalen i somras var lysande! Eldande och med stort personligt patos. Hon var verkligen DÄR i magen och i hjärtat. Äkta.

Sammanfattningsvis: Mona förtjänar varken medias, sossegrabbsen eller dito-gubbsens svek.
Socialdemokratin förtjänar inte heller en intern stämning som sänker sin egen ordförande och statsministerkandidat.
Media är ju dessutom inte neutrala! Varför missar folk det? De är i högsta grad partiska och framskapar verkligheten. Det vet alla vi som försöker få in material i vilken lokalblaska som helst. Vet hur allsmäktiga de politiserade chefredaktörerna är och hur de ofta ratar allt som de inte bedömer komma från sitt eget folk. Osynliggöranden och vinklingar är legio. Blåsa upp eller tagga ner. Dissa eller hylla. Spekulera, insinuera och smörja.
Alla opinionsmätningar är grundade på små urval och är en viktig del i propagandakriget.
Mona som kvinna, icke borgerlig, erfaren, progressiv, klarsynt och klartänkt är så klart farlig för många.
”Hon måste väck” är Mosa Mona-kampanjens agenda.

Men håll nu huvudet kallt, alla väljare och valarbetare, och se vad som i sak faktiskt står på spel i detta val: -Kärnkraft, megalomanitiska gasledningar i ett döende innanhav. Fjantiga RUT-avdrag, orättvisa mot pensionärer men fortsatt skattelättnad för de som redan har en trygg och hög lön.
Ingen effektiv styrning mot bättre bränsleproduktionen via koldioxidskatt eller km-skatt och eljest klena klimatsatsningar utan KLIMP-medel till kommunerna.
Ingen sänkt moms och slopad arbetsgivaravgift för de små företagen och den lokala ekonomin.
Det är vad den sammetsögde och sammetsröstade faktiskt erbjuder...

Inget är klart före den 19e september, så att "Mosa Mona" är en gigantiskt självmål för alla sossar, gröna och progressiva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar