Follow by Email

fredag 25 juni 2010

Midsommar och LOVE 2010

Mycket som påminner om kärlek just nu, både i full blom och som avsaknad.
Sorgen över den totalt kärlekslösa händelseutvecklingen i Israel/Palestina ligger tung, liksom allt som går i baklås i Afghanistan eller oljehelvetet i Gulfen. Det hänger tung över tillvaron fast i periferin av vårt dagliga synfält.

Inte har Biological Predators, (biologins slutdödare), som BP döpts om till, någonsin haft annan kärleken än den till pengarna, framför ögonen.
Jag kunde inte låta bli att skicka min livsdevis som tanke till Svanberg. Norrlandspojken som trodde att ordförandeskapet där var uppfyllelsen av "hans pojkdröm": "Bara små människor har behov av att krympa andra"
Men han hörde visst inte det...

Iallafall var det ett HIMLA ståhej om prinsessbröllopet. Bland annat för att det inte var tillräckligt ståhej.
Åhléns tunnelbanereklam veckorna innan fick mig irriterad, när de påstod att alla gripits av bröllopsyra. Nej så sannerligen. Inte jag.

Men jag fattade nog inte, naiv som jag är, hur många som kände sig påverkade, berörda, störda och rörda! Folk satt med datorn och kollade på tåget, svärmor satt vid TVn i sju timmar, grannen åkte ända upp till Tjockhult föra att bevittna på parkett med vänninor! Maken gormade i dagar om hur de stylat och plågat den stackars "inträngda" pojken (37 år) av folket . Troligen projektioner.

Men den devis som valts för det ändamålet; "LOVE 2010", får de allt bakläxa på. Så platt!
Bröllopschokladen som lanserades var visserligen klart god i pralinform, men för också den för platt i smaken i det platta blockformatet.

På söndagen ögnade jag igenom DNs feta extrabilaga och konstaterade såg att tjejen banne mig såg riktigt LYCKLIG ut!!!
Så jag blev - rörd!
Till sist.

Inte störd, inte berörd eller påverkad. Men klart rörd av att se kärlek lysa så.

Hon har verkligen kämpat för detta, och hon måtte väl få vara värd litet lycka!
Grabben ärheller ingen grabb, utan fullt vuxen, samt med meriterande sommarställe i min barndoms sommarskog i Ödmården. Han vet säkert vad han gör.

Men min tes är ändå att hon och Danne till sist kommer att känna sig så inträngda, att de kanske blir de sista som offrar sitt privatliv på en tron i detta land. Då är diskussionen om monarkin och statskicket ytterst välbehövlig att ta redan nu.
Olof Ruin gör ett ovanligt bra, dvs inte särskilt dålig, inlägg i dagens DN i saken i morse, och mina ståndpunkter om detta finna i tidigare blogg från i våras.

Två dagar efteråt hade jag och den gode maken vår bröllopsdag på sommarsolståndets höjdpunktsdag.
En sååå ljuvlig dag! Så roligt att resa runt i landskapet med min älskade livskamrat!
Vi såg fornlämningar och blommor av alla slag på Österlen och träffade litet folk och åt en tjus-middag.
Allt badade i högsommarsol och mot slutet i litet regn. Jag fick en vacker trädgårdssoffa och en illgrön klänning av honom och han fick en smidd gammaldags portklappa av mig.
Tänk att det kan vara så rogivande och mysigt att ha nå'n att leva med, som man trivs med, som förstår en, som är rolig, klok, trofast och lojal. Djupsinnig, mångkunning och vardagspraktisk på samma gång. Bingo!
Hoppas Vickan får uppleva det , hon också.

Idag skall vi fira naturens och kärlekens stora högtid: Midsommar med svärmor, dotter, ex-frun och glada grannar o vänner. Sill, sallad, sup och sol.
Sådant som love och glädje ryms i denna stora värld, om än i skuggan av Gaza golfen och Ghazni.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar