Statlig värk...

JO jag kan skilja på hur man stavar verk och värk. Men kära 'Jordgubbsverket' blev för mig en intressant men övergående värk. Efter en känsla av uppförsbacke efter semestern varje måndagsmorgon 05.30 när jag skulle återanträda färden till Jönköping, har jag nu sagt nu upp mig med bra villkor. Nu är jag back on track och kan blogga fritt igen. Tacka JA igen till engagemang och uppdrag och sköta försummad trädgård, uppdrag och vänner. Samt sjunga i 'mammakören', följa upp SLOW CITY Österlen och skriva en GMO-rapport. Vilken lättnad.

Verket var stort och hierarkiskt, men också fyllt av otroligt duktigt folk. Duktigare än vad jag nånsin hann bli på 101 arbetsdagar. Visst är LANDSBYGDSPROGRAMMET ett viktigt instrument, i alla fall på väg att bli, men EUs alla kontroller, revisioner, krav och återkrav på projektägare, företag och markägare är lätt mardrömslika. Så när jag slutligen under september inte fick gehör av cheferna för de två, och som jag fortfarande bedömer, riktiga satsningarna, med en bred, samlad och nationell landsbygdskampanj eller för en internt genomarbetad 'Lärande organisation' på avdelningen, kände jag att det var läge att slå till. Så tack Jordbruksverket för erfarenhet och för fem månaders snabblektion i svensk och EU-isk förvaltning.

Nu vet jag vilket liv jag vill - inte bara prata om och arbeta på för andras del - utan leva själv. Nämligen ett grönt, lokalt, småskaligt, vackert, stressfritt och njutningsfullt. Med lagom många uppdrag och utflykter. Se ny uppdaterade kalendern!