Afghanistan....

Minns att jag i början av åttiotalet tackade nej till ett jobb bland bergen, för mina barn var för små och det ven för mycket kulor runt i det landet... När USA av inte solklara skäl gick in 2001 ("självförsvar"??!) var det inte kulor, det var bomber som ven. Våren 2002 ville jag komma på officiellt besök, men avråddes och besökte flyktinglägren på Pakistans sida istället. Då ritade de afganska flyktingbarnen bilder av bombplan som ödelade deras hem. Sen upprättades ISAF, det internationella samfundets fredsstyrka som skulle vara något annat än amerikanska OEF. Med FN-mandat, efterfrågade för uppbyggnad, men med begränsat räckvidd.
Vi godkände i riksdagen svenskt truppbidrag till ISAF och förlängde tre gånger. Den sista ången med stor tvekan från min sida.
ISAF hade blivit alltmer lik OEF, afghanerna blandade samman dem och nu var ett NATO -övertaganade av befälet för handen.
Men vem skulle beskydda de civila om FN, dvs världssamfundet svek? Inte talibanerna, inte USA/OEF inte krigsherrar med lojalitet bara med sig själva och inte privata militära företag. Våldet har aldrig avtagit, men så illa som det var i slutet av 2006 trodde ingen att det skulle bli igen. För närvarande mobiliserar Taliban; al-JAzira tror att 6000 man därifrån kan vara redo att gå till offensiv snart. OEF har aldrig slutat leta Usama-bin-Laden i bergen och hoppats på att kunna röka ut al -Quaida på militär väg. Många civila afghaner har offrats. Och vad de ser är "utländska trupper". De förut ganska populära FN trupperna sägs inte längre ha samma förtroende hos folk alls! Under hösten kom en NATO-general till befäl för ISAF direkt från OEF. Det sätt att arbeta på med uppbyggnadsteam PRTs, som skulle garantera mer uppbyggnad och mindre våld har inte fungerat och t om urartat med strider mellan civila och ISAF.
Helt fel, helt i strid med mandatet och den tjocka PRT-handboken. Amerikaniseringen är solklar.

Men än behövs ISAF. En revidering av mandatet och en återgång till uppbyggnadsagendan måste ske nu! En skärpning förutsätts.

Frågan reses nu på allvar: -har svensk trupp mer i ISAF att skaffa? Ska vi låta bli att förlänga mandate eller t o m dra hem de trupper som finns på plats i det relativt lugna norra området?
Om ISAF i alla fall får bedömas fylla en viktig funktion även fortsättningsvis för att skydda civila, skall vi som land satsa mer militärt? Räcker det inte med allt bistånd som kanaliseras via Sv Afghanistan Kommittén med ca 40 miljoner per år? Alla landets skolor och massvis med hälsovård ger vi ju stöd till på ett bra sätt redan nu.
NATO uppfattas på plats som så gott som samma som USA och sammanblandningen och attityden från dem är graverande fel. Slutresultatet blir katastrofalt fel!
Vad gör man nu, när våldets logik kräver våld för att upphöra.... Och när skyddsbehovet för civila är större än någonsin?

Mina förslag:
Avväpna hela Afghanistan.
Skärp upp ISAFs FNmandat.
Byt ut ISAFs ledning.
OEF, NATO och USA dras tillbaka helt och hållet ur landet.